gravidnu

Kl 23:47 kan inte sova, vill inte sova...
Ligger i sängen och tänker och tänker och tänker. Tänker man för mycket så vet man ju hur det slutar.
Varför tänker man på en massa skit om man vet att det äter upp en inifrån om man inte slutar?

Kommer säkert få skit för saker jag kommer skriva nu, antagligen så kommer jag kanske ångra eller ta bort inlägget.
Jag vet egentligen inte ens varför jag skriver, har väl bara lust att få ur tankarna ur huvudet jag har just nu.
Inlägget har inget med bebisen eller Jonzi att göra, de har bara med mig att göra.

Eller inte BARA med mig att göra kanske, allmänheten har väl med de att göra också.
De jag vill skriva iaf är att man kan inte alltid lita på folk, även fast man tror och hoppas på det.
De finns få personer som jag verkligen LITAR på och så finns de personer som jag HOPPAS att jag kan lita på fast inte vågar och de sista så finns de personer jag verkligen INTE litar på.

Det är först nu som jag har märkt att "vissa" går de bara inte att lita på. Hur har jag märkt de?
Jo då, de finns tecken på de. Jag hoppas att de inser det själva till slut, då kanske de förbättrar sig?
Det finns de personer som jag har litat på men inte längre vilket är synd. Både för dem och mig.

Undrar hur många ggr man lovat sig själv att hålla saker man lovar. Lovar att inte berätta, göra eller säga.
ALLA har någon gång i sitt liv lovat något som de inte hållt, eller ljugit.
Samt har ALLA någon gång försagt sig eller sagt något som de sedan ångrar direkt efter men inte kan ta tillbaka, sen går de och tänker på de resten av dagen sen och får ångest. "Varför sa jag något för?" Någon som ALDRIG tänkt den tanken?

Jag hoppas faktiskt att jag själv ska bättra mig på de sättet, t ex att jag kanske säger mer än jag borde.
Man vill ju inte vara illa omtyckt eller hur?

Jag HOPPAS att "rätt" personer tar åt sig åt detta, vad jag skrivit. Men jag hoppas också att ingen ska misstolka de jag skrivit. Jag nämner inga namn eller hänger ut någon här. De är ju inte så lätt för er som läser att veta vem detta handlar om, så ta inte åt er om ni inte tycker att detta stämmer in på er.

Nu har jag läst egenom inlägget säkert 1 miljon ggr... Ska jag publicera eller inte?
Jo de ska jag! Vet ni varför? Jo för att jag precis kom på en sak som gjorde mig så himla glad!

Istället för o tänka på alla man INTE kan lita på så tänkte jag på dem man KAN lita på.
Har ju så fina vänner som jag trivs med, som jag kan prata med osv. Er glömmer jag inte!
Så glöm inte mig heller!

Till mina vänner <333333333333333333333333333333333